söndag 7 februari 2010

Min älskade, älskade farfar

Idag slocknade en kaptens ögon. Nu har du farit ut till havs där du har tillbringat ditt liv.
Älskade farfar, jag saknar dig så och mina tårar kommer aldrig att ta slut.
Minns mina somrar med dig och farmor ute i ert sommarhus på Sturkö då du satt och pratade sjö rövarhistorier för mig och min bror, då du snickrade och täljde båtar med mig ute i snickareboden, följde med mig och badade och seglade med mig.
Jag minns när jag blev tonåring och hur sur du blev när jag spelade alldeles för hög musik när jag kom och hälsade på, då du satt och rökte dina Bellman på verandan och jag minns när du satt i trädgården med din dagstidning i flera timmar och läste.
Minns när du firade min student och glädjen då du fick barnbarnsbarn.
Minns allt vi har gjort. Alla utflykter då du kunde köra bil och vara lycklig. Det var det bästa du visste. Din bil och som sagt livet på havet. Farmors och dina resor jorden runt. Du älskade att fotografera och det har gått i arv.
Min älskade farfar, vila i frid.
JAG ÄLSKAR DIG!
Från ditt barnbarn.
Kommer alltid att ha framme din kaptenskeps.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar